Näthatsgranskaren

Näthatgranskare: ”Skryter om hur de behandlar personal rasistiskt”

Vardagsrasismen som apotekspersonal får utstå är en förlängning av språket som används på nätet, menar Tomas Åberg som är med och driver organisationen Näthatsgranskaren. Han vittnar om personer som skryter på Facebook om hur de behandlar personal. – Vi ser hur de skryter om hur de vägrar ta hjälp av rasifierade och använder ”N-ordet”.

Näthatgranskare: ”Skryter om hur de behandlar personal rasistiskt”

Vardagsrasismen som apotekspersonal får utstå är en förlängning av språket som används på nätet, menar Tomas Åberg som är med och driver organisationen Näthatsgranskaren. Han vittnar om personer som skryter på Facebook om hur de behandlar personal. – Vi ser hur de skryter om hur de vägrar ta hjälp av rasifierade och använder ”N-ordet”.

Kramforsbo polisanmäld för hets mot folkgrupp

En man i Kramfors har polisanmälts för att ha publicerat rasistiska budskap och tillmälen på organisationen Näthatsgranskarens sociala mediekanaler.

Kramforsbo polisanmäld för hets mot folkgrupp

En man i Kramfors har polisanmälts för att ha publicerat rasistiska budskap och tillmälen på organisationen Näthatsgranskarens sociala mediekanaler.

Medborgerlig Samling: Dags att skrota lagen om hets mot folkgrupp

Den 7 januari 2015 drabbades tidskriften Charlie Hebdo i Paris av ett terrorattentat där tolv personer förlorade sina liv och elva skadades. Bland de döda fanns fem satirtecknare Cabu, Charb, Tignous, Honoré och Wolinski. I ett till attentat direkt efter Charlie Hebdo dödades ytterligare fem personer. Terrordåden följdes av stora manifestationer mot våld och för yttrandefrihet. Vår statsminister Stefan Löfven (S) fördömde attackerna och sa att man måste stå upp för yttrandefriheten. Den 11 januari, dagarna efter attentatet tågade Frankrikes president Francois Hollande, Storbritanniens premiärminister David Cameron, Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Stefan Löfven tillsammans med tusentals människor i Paris. Yttrandefriheten är ett omistligt fundament för demokratin. En del av yttrandefriheten är satiren som ett uttryck för kritik mot olika företeelser i vårt samhälle och världen. Att angripa satiren vare sig det är i form av terrorattentatet som mot Charlie Hebdo eller avsiktligen misstolka satiren och med lagstiftning förbjuda den är ett angrepp på yttrandefriheten. Det finns en lång rad exempel där satiriker angripits i ord eller handling, Lars Vilks är för de flesta välbekant i dessa sammanhang. I Sverige har vi en lagstiftning som heter hets mot folkgrupp och syftet var kanske gott när den skapades. Den används tyvärr idag frekvent av fiender till yttrandefriheten. Vad som är mest stötande med dessa fiender till yttrandefriheten är att de faktiskt stöds ekonomiskt med skattemedel från en av landets myndigheter, MUFC (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor).  Samma Stefan Löfven som gick i demonstrationen för yttrandefriheten i Paris tillåter att en myndighet delar ut 600 000 kronor i bidrag till föreningen Näthatsgranskaren där medlemmarna jagar gamla tanter på Facebook och försöker tysta kritik av religion. Detta visar hur nära lagen om hets mot folkgrupp ligger så kallade blasfemilagar, lagar mot att häda - och som vi lärt av historien finns tjänstvilliga som är beredda att ange och sätta dit sina medmänniskor.  En lagstiftning ska inte missbrukas på det här sättet. Att en förening med uttalat syfte att polisanmäla så många som möjligt för detta ”brott” dessutom får bidrag från skattebetalarna är fullständigt orimligtMyndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor bevisar gång på gång att det enda rätta är att lägga ner denna myndighet som finansierar politisk aktivism.  Det är dags att stå upp för vår yttrandefrihet och allas rätt att använda satiren. Det uppenbara missbruket av lagen mot hets mot folkgrupp måste stoppas. Antingen får lagen skrotas eller göras om i grunden så att den understödjer yttrandefriheten och att det blir tydligt att den inte kan tillämpas för uttalanden om trosbekännelse/religion. Stefan Löfven, du står väl upp för yttrandefriheten även i Sverige eller gällde det bara i Paris? Per Lindström, Riksdagskandidat och ledamot av partistyrelsen Medborgerlig Samling Josefin Utas, Demokratipolitisk talesperson Medborgerlig Samling

Medborgerlig Samling: Dags att skrota lagen om hets mot folkgrupp

Den 7 januari 2015 drabbades tidskriften Charlie Hebdo i Paris av ett terrorattentat där tolv personer förlorade sina liv och elva skadades. Bland de döda fanns fem satirtecknare Cabu, Charb, Tignous, Honoré och Wolinski. I ett till attentat direkt efter Charlie Hebdo dödades ytterligare fem personer. Terrordåden följdes av stora manifestationer mot våld och för yttrandefrihet. Vår statsminister Stefan Löfven (S) fördömde attackerna och sa att man måste stå upp för yttrandefriheten. Den 11 januari, dagarna efter attentatet tågade Frankrikes president Francois Hollande, Storbritanniens premiärminister David Cameron, Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Stefan Löfven tillsammans med tusentals människor i Paris. Yttrandefriheten är ett omistligt fundament för demokratin. En del av yttrandefriheten är satiren som ett uttryck för kritik mot olika företeelser i vårt samhälle och världen. Att angripa satiren vare sig det är i form av terrorattentatet som mot Charlie Hebdo eller avsiktligen misstolka satiren och med lagstiftning förbjuda den är ett angrepp på yttrandefriheten. Det finns en lång rad exempel där satiriker angripits i ord eller handling, Lars Vilks är för de flesta välbekant i dessa sammanhang. I Sverige har vi en lagstiftning som heter hets mot folkgrupp och syftet var kanske gott när den skapades. Den används tyvärr idag frekvent av fiender till yttrandefriheten. Vad som är mest stötande med dessa fiender till yttrandefriheten är att de faktiskt stöds ekonomiskt med skattemedel från en av landets myndigheter, MUFC (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor).  Samma Stefan Löfven som gick i demonstrationen för yttrandefriheten i Paris tillåter att en myndighet delar ut 600 000 kronor i bidrag till föreningen Näthatsgranskaren där medlemmarna jagar gamla tanter på Facebook och försöker tysta kritik av religion. Detta visar hur nära lagen om hets mot folkgrupp ligger så kallade blasfemilagar, lagar mot att häda - och som vi lärt av historien finns tjänstvilliga som är beredda att ange och sätta dit sina medmänniskor.  En lagstiftning ska inte missbrukas på det här sättet. Att en förening med uttalat syfte att polisanmäla så många som möjligt för detta ”brott” dessutom får bidrag från skattebetalarna är fullständigt orimligtMyndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor bevisar gång på gång att det enda rätta är att lägga ner denna myndighet som finansierar politisk aktivism.  Det är dags att stå upp för vår yttrandefrihet och allas rätt att använda satiren. Det uppenbara missbruket av lagen mot hets mot folkgrupp måste stoppas. Antingen får lagen skrotas eller göras om i grunden så att den understödjer yttrandefriheten och att det blir tydligt att den inte kan tillämpas för uttalanden om trosbekännelse/religion. Stefan Löfven, du står väl upp för yttrandefriheten även i Sverige eller gällde det bara i Paris? Per Lindström, Riksdagskandidat och ledamot av partistyrelsen Medborgerlig Samling Josefin Utas, Demokratipolitisk talesperson Medborgerlig Samling

De anmäler hatbrotten på sociala medier

Näthatsgranskaren har gjort runt 850 anmälningar i hela landet sedan de grundades i början av förra året. Tomas Åberg, projektledare för organisationen, menar att personerna som skriver kommentarerna på nätet själva är offer. – Ofta uttalar de sig i affekt under en falsk nyhet och begår då brott, säger han.

De anmäler hatbrotten på sociala medier

Näthatsgranskaren har gjort runt 850 anmälningar i hela landet sedan de grundades i början av förra året. Tomas Åberg, projektledare för organisationen, menar att personerna som skriver kommentarerna på nätet själva är offer. – Ofta uttalar de sig i affekt under en falsk nyhet och begår då brott, säger han.

Flest näthatbrott till åtal i region Nord

Den ideella föreningen Näthatsgranskaren hittar och anmäler hatbrott på nätet. Enligt föreningen ligger region Nord över rikssnittet i brott som leder till åtal.

Flest näthatbrott till åtal i region Nord

Den ideella föreningen Näthatsgranskaren hittar och anmäler hatbrott på nätet. Enligt föreningen ligger region Nord över rikssnittet i brott som leder till åtal.

Flest näthatbrott till åtal i norra Sverige

Den ideella föreningen Näthatsgranskaren hittar och anmäler hatbrott på nätet. Enligt föreningen ligger region Nord över rikssnittet i brott som leder till åtal.

Flest näthatbrott till åtal i norra Sverige

Den ideella föreningen Näthatsgranskaren hittar och anmäler hatbrott på nätet. Enligt föreningen ligger region Nord över rikssnittet i brott som leder till åtal.

Hemligt nätverk jagar näthatare på Facebook

Nyheter24 har rapporterat en hel del om både hat och hot som kastas runt på nätet. Men förutom att näthatet sårar människor och förpestar tonen online får det också motreaktioner. I början av 2017 startades till exempel ett ideellt nätverk som heter "Näthatsgranskaren" i Sverige.– Det började som ett privat initiativ mellan några vänner som provade att göra anmälningar på brottsliga kommentarer som de såg på framför allt Facebook, säger Johan, en av initiativtagarna till "Näthatsgranskaren", till Nyheter24.Förutom sitt förnamn vill inte Johan avslöja för mycket om sig själv eller vilka som ligger bakom "Näthatsgranskaren". Bildkälla: Skärmdump från "Näthatsgranskaren" Nätverket består idag av runt 20 personer med olika bakgrunder. Det är bland annat före detta poliser, IT-experter, jurister och akademiker. Johan har själv jobbat med juridik. Vad nätverket gör är helt enkelt att spåra upp misstänkta brott som begås på nätet. – Vi har datorprogram som med olika algoritmer scannar igenom sociala medier och plockar ut det som kan vara hets mot folkgrupp, uppvigling och olaga hot. Sen har vi kvalificerad personal som går igenom kommentarerna och bedömer vad som är brottsligt, säger Johan. Bildkälla: TT Nyhetsbyrån Metoderna som "Näthatsgranskaren" använder sig av verkar vara effektiva. Enligt Johan hinner de inte ens skicka in anmälningar på alla misstänkta brott som de hittar. – Det har vi inte personal nog till. Vi ska försöka växla upp och få mer resurser så att vi kan anmäla mer, säger han. Under 2017 har nätverket anmält nästan 2 000 misstänkta brott till polisen. Det handlar om cirka 770 polisanmälningar mot runt 600 olika personer. Av alla de har drygt 60 stycken gått till åtal. Flera av dem har fällande domar, men hos majoriteten av ärendena pågår det fortfarande förundersökningar, berättar Johan. De låter inte heller anmälningarna bara ligga när de väl har skickat in dem. "Kompetensen kring den här typen av brott är tyvärr mycket ojämn inom polisväsendet. Vi följer därför upp varje anmälan, noterar hur den handläggs och om den leder till åtal eller inte", skriver Näthatsgranskaren på sin sajt. I ett längre perspektiv hoppas Johan att "Näthatsgranskaren" inte kommer att behövas. – Jag hoppas att vårt arbete leder till att det begås mindre hatbrott. Därmed radikaliseras färre människor genom att fastna i en bubbla på internet. Kanske också att myndigheterna i slutändan tar det här på ännu större allvar, säger Johan. Glöm inte att ladda ner vår app för att få full koll på de senaste nyheterna. Finns på Google Play och App Store.

Hemligt nätverk jagar näthatare på Facebook

Nyheter24 har rapporterat en hel del om både hat och hot som kastas runt på nätet. Men förutom att näthatet sårar människor och förpestar tonen online får det också motreaktioner. I början av 2017 startades till exempel ett ideellt nätverk som heter "Näthatsgranskaren" i Sverige.– Det började som ett privat initiativ mellan några vänner som provade att göra anmälningar på brottsliga kommentarer som de såg på framför allt Facebook, säger Johan, en av initiativtagarna till "Näthatsgranskaren", till Nyheter24.Förutom sitt förnamn vill inte Johan avslöja för mycket om sig själv eller vilka som ligger bakom "Näthatsgranskaren". Bildkälla: Skärmdump från "Näthatsgranskaren" Nätverket består idag av runt 20 personer med olika bakgrunder. Det är bland annat före detta poliser, IT-experter, jurister och akademiker. Johan har själv jobbat med juridik. Vad nätverket gör är helt enkelt att spåra upp misstänkta brott som begås på nätet. – Vi har datorprogram som med olika algoritmer scannar igenom sociala medier och plockar ut det som kan vara hets mot folkgrupp, uppvigling och olaga hot. Sen har vi kvalificerad personal som går igenom kommentarerna och bedömer vad som är brottsligt, säger Johan. Bildkälla: TT Nyhetsbyrån Metoderna som "Näthatsgranskaren" använder sig av verkar vara effektiva. Enligt Johan hinner de inte ens skicka in anmälningar på alla misstänkta brott som de hittar. – Det har vi inte personal nog till. Vi ska försöka växla upp och få mer resurser så att vi kan anmäla mer, säger han. Under 2017 har nätverket anmält nästan 2 000 misstänkta brott till polisen. Det handlar om cirka 770 polisanmälningar mot runt 600 olika personer. Av alla de har drygt 60 stycken gått till åtal. Flera av dem har fällande domar, men hos majoriteten av ärendena pågår det fortfarande förundersökningar, berättar Johan. De låter inte heller anmälningarna bara ligga när de väl har skickat in dem. "Kompetensen kring den här typen av brott är tyvärr mycket ojämn inom polisväsendet. Vi följer därför upp varje anmälan, noterar hur den handläggs och om den leder till åtal eller inte", skriver Näthatsgranskaren på sin sajt. I ett längre perspektiv hoppas Johan att "Näthatsgranskaren" inte kommer att behövas. – Jag hoppas att vårt arbete leder till att det begås mindre hatbrott. Därmed radikaliseras färre människor genom att fastna i en bubbla på internet. Kanske också att myndigheterna i slutändan tar det här på ännu större allvar, säger Johan. Glöm inte att ladda ner vår app för att få full koll på de senaste nyheterna. Finns på Google Play och App Store.

Polisen uppskattar hjälpen i jakt på kriminella näthatare

I Västsverige har den ideella föreningen Näthatsgranskaren gjort cirka 150 anmälningar hatbrott på nätet, varav flera har lett till fällande domar.

De slåss mot näthatet

Den ideella föreningen Näthatsgranskaren hittar och anmäler hatbrott på nätet. Hittills har gruppen fått flera personer fällda.

Polisen uppskattar hjälpen i jakt på kriminella näthatare

I Västsverige har den ideella föreningen Näthatsgranskaren gjort cirka 150 anmälningar hatbrott på nätet, varav flera har lett till fällande domar.

De slåss mot näthatet

Den ideella föreningen Näthatsgranskaren hittar och anmäler hatbrott på nätet. Hittills har gruppen fått flera personer fällda.